Falska leveranser och paket
Mejlet påstår att ett paket väntar, att adressen är fel eller att en mindre avgift måste betalas.
Vanliga exempel:
- PostNord, DHL, UPS eller Bring
- ”Ditt paket kunde inte levereras”
- ”Betala 19 kronor i tullavgift”
- ”Bekräfta leveransadress”
Målet är ofta att stjäla kortuppgifter, BankID eller inloggningsuppgifter.
Falska fakturor och betalningskrav
Bedragaren skickar en faktura, påminnelse eller inkassovarning som ser äkta ut.
Det kan gälla:
- domännamn eller webbhotell
- telefonabonnemang
- programlicenser
- annonser eller katalogtjänster
- obetalda fakturor
- falska leverantörsfakturor
Bilagan kan dessutom innehålla skadlig kod.
Mejlet ser ut att komma från chef eller kollega
Detta kallas ofta vd-bedrägeri eller företagsmejlsbedrägeri.
Exempel:
- ”Kan du göra en snabb betalning?”
- ”Jag sitter i möte och behöver presentkort.”
- ”Skicka kundlistan eller löneunderlaget.”
- ”Ändra kontonumret på nästa betalning.”
- ”Kan du skicka ditt mobilnummer?”
Bedragaren försöker ofta få mottagaren att agera snabbt och utan att fråga någon annan.
Falska Microsoft 365- och webbmailinloggningar
Mejlet säger exempelvis att:
- lösenordet håller på att gå ut
- mejlkontot har spärrats
- lagringsutrymmet är fullt
- ett dokument har delats
- en ny inloggning har upptäckts
- mottagaren måste logga in för att läsa ett meddelande
Länken leder till en kopia av Microsofts eller webbmailens inloggningssida.
Falska delade dokument
Mottagaren får en inbjudan till ett dokument via exempelvis:
- Microsoft SharePoint
- OneDrive
- Google Drive
- Dropbox
- Adobe Acrobat
- DocuSign
Dokumentet kan leda vidare till en falsk inloggningssida eller en skadlig fil.
BankID-, bank- och myndighetsbedrägerier
Mejlet påstår att det finns ett problem med ett konto, en återbetalning eller ett myndighetsärende.
Vanliga avsändare som efterliknas:
- banker
- Skatteverket
- Försäkringskassan
- Polisen
- Kronofogden
- Transportstyrelsen
- digitala brevlådor
Ingen seriös aktör ska be mottagaren att lämna ut koder eller starta BankID på uppmaning från ett oväntat mejl.
Falska lösenords- och säkerhetsvarningar
Mejlet varnar för att:
- någon har loggat in på kontot
- lösenordet har läckt
- kontot kommer att stängas
- ett virus har upptäckts
- prenumerationen på antivirus har gått ut
Ironiskt nog leder säkerhetsvarningen ofta till den verkliga attacken.
Falska återbetalningar och vinster
Mottagaren erbjuds:
- skatteåterbäring
- återbetalning från ett företag
- ersättning från en myndighet
- lotterivinst
- presentkort
- kundbonus
- gratis produkt
För att få pengarna måste mottagaren lämna kortuppgifter eller betala en mindre avgift.
Prenumerations- och supportbedrägerier
Ett mejl säger att ett dyrt abonnemang har förnyats, exempelvis antivirus, molnlagring eller teknisk support.
Det finns ofta ett telefonnummer att ringa för att säga upp tjänsten. Den som ringer blir sedan lurad att:
- installera fjärrstyrningsprogram
- logga in på banken
- lämna kortuppgifter
- betala en ”återbetalningsavgift”
Ändrade bankuppgifter från leverantör
Företaget får ett mejl som ser ut att komma från en riktig leverantör:
Vi har bytt bank. Använd det här kontonumret för kommande fakturor.
Det kan vara ett förfalskat mejl eller skickat från ett kapat konto. Alla ändringar av betalningsuppgifter bör verifieras via en redan känd kontaktväg.
QR-kodsbedrägerier
Mejlet innehåller en QR-kod som mottagaren ska skanna för att:
- logga in
- läsa ett dokument
- bekräfta sitt konto
- betala en faktura
- aktivera multifaktorautentisering
QR-koder används för att dölja den riktiga länken och flytta attacken till mobilen.
Rekryterings- och erbjudandebedrägerier
Bedragaren erbjuder:
- ett enkelt distansjobb
- ovanligt hög lön
- ersättning för att ta emot eller vidarebefordra pengar
- investeringar eller kryptohandel
- samarbete med ett känt företag
Mottagaren kan bli av med pengar eller användas som penningmålvakt.
En bra enkel huvudregel
Misstänk mejlet när det innehåller minst en av dessa saker:
- brådska
- hot eller rädsla
- oväntad betalning
- ändrade bankuppgifter
- begäran om lösenord, kod eller BankID
- oväntad bilaga eller länk
- presentkort eller kryptovaluta
- ovanligt meddelande från chef, kund eller leverantör
Det säkraste är att inte använda länken, telefonnumret eller kontaktuppgifterna i mejlet. Kontrollera i stället uppgifterna via företagets webbplats, en sparad kontakt eller ett känt telefonnummer.